Om oss

Kvinnan bakom initiativet att starta en kvinnoförening var Annie Quiding (1869-1956), dotter till Nils Herman Quiding och Anna Catharina Åkerblom. Hon publicerade ett trettiotal ” flyhänt skrivna romaner i kulturkonservativ anda. Speciellt nämns romanen Fru Fanny som kom 1904 och sägs vara ”ett vasst nidporträtt av samtidens kvinnorörelse”. Det klassiska motivet i motståndet mot kvinnlig rösträtt, nämligen att hemmen skulle splittras om kvinnor drogs in i politiskt arbete, höll hon helt med om. Mest av allt befarade hon att kvinnlig rösträtt skulle öppna vägen mot socialism. 

I sitt öppningstal till Malmö-mötet 1903 pekade Annie Quiding på kvinnornas förändrade situation. Föregående generationers kvinnor hade varit fullt sysselsatta i hemmen och de hade inga behov att bilda föreningar. Men nu var det annorlunda. Orsaken till att kvinnors liv förändrats var industrialiseringen. De nya maskinerna hade tagit över kvinnans funktioner i hemmet och gjort henne sysslolös.  

Hellre än att ägna sig åt onyttig förströelse och drömmar bör hon få upp ögonen för den stora världen och alla de frågor som hör hit. Då behöver hon träffa andra kvinnor och höra deras tankar. Men, poängterade hon, ”från våra samkväm ska vi hålla borta alla de stridsfrågor som kan åstadkomma splittring. Vi vill att alla oliktänkande ska känna trygghet och slippa att offentligt försvara sina livsintressen”. I stadgarna inskrevs alltså att föredrag och diskussioner i politiska och religiösa stridsfrågor inte fick förekomma och att underhållningen inte fick kritiseras offentligt.  

Förebild till Malmö Damsällskap var Sällskapet Nya Idun i Stockholm. Nya Idun bildades 1885 och det är tydligt att dess organisation och stadgar stått modell för Malmö Damsällskap.  

Enligt stadgarna ska vid samkvämen förekomma föredrag, sång, musik, uppläsning, dramatisk underhållning mm och, om möjligt, utställning av konst eller konstföremål. Detta kan ses i emblemet som symboliserar konst, musik och litteratur genom paletten med penslar, lyran och boken. I början var det medlemmarna som underhöll varandra med skönsång, musik och reseskildringar.  Den första utflykten gick till Knutstorps slott 1906 och året därpå till Torup på inbjudan av friherrinnan Henriette Coyet.